tisdag 1 december 2009

Smärttröskel - ett snäpp värre än mjölksyratröskeln

I SvD på nätet kan man läsa om smärta och vad den både är positiv och negativ för en idrottare.
Att konsten att träna hårt under en del smärta, är det som skiljer agnarna från vetet. Att ha en hög smärttröskel gör att man kan gå långt som idrottsman/kvinna.

För min egen del så vet jag att det är bland annat det som fattas mig. Jag är för bekväm och har svårt att pressa mig när det gör ont. Och det är det som jag tränar på nu. Att våga ligga över bekvämlighetszonen. Våga satsa och braka rätt in i väggen med full kraft.

Ikväll blir det 2 stycken serier 8-5-3 minuter med vila mellan. Och det ska gå snabbare än tröskelfart.

9 kommentarer:

  1. Jag har hög smärttröskel men ben gjorda av glas.

    SvaraRadera
  2. Jim: Ska vi byta? Jag tar din smärttröskel...du får låg smärttröskel och glasben ;)

    SvaraRadera
  3. Pressa, pressa.... Du kan!!!

    SvaraRadera
  4. Angående den där studiens relevans kan du vara lugn. Det var ingen solklar 1-1 ratio, det var ingen grupp som var jättesmart men den gruppen som hade bättre kondition var lite mindre korkade...

    SvaraRadera
  5. Jag är inte helt förvirrad även om det verkar så lite då och då, tidigare postade inlägget skulle givetvis hamnat som kommentar till en annan bloggpost.. :-/

    SvaraRadera
  6. Floppis: Äsch jag som satt så fint här uppe på min höga löparhäst. ;)

    SvaraRadera
  7. Låter som ett inlägg tillägnat mig:-) Jag måste också ut och lära mig älska smärtan. Det är inte lätt men bit för bit går det att bita ihop lite mer för var gång.

    SvaraRadera
  8. Carina: Vi får ta det bitvis. Och ha mantrat "Mjölksyra är skönt. Mjölksyra är skönt" :-)

    SvaraRadera