torsdag 4 februari 2010

Intressant läsning

marathon.se.

Det handlar alltså om Isabellah Anderssons träning nu och hur hon tränat innan.

Att få till den mängd hon har är respekt. Och tänket bakom träningen verkar klokt och vettigt. Att det är en långsiktig plan som finns. Det har inte direkt tagit en kafferast för Isabellah Andersson att komma upp i 25 mil per vecka.

Och jag trodde faktiskt hon körde mer och tuffare kvalitetspass, men det är klart. "Morgonjoggarna" är ju inte direkt små mysiga tillställningar.

Och jag tycker det låter mycket intressant med upplägget att dagens två pass ligger ganska så tätt. Bara ett par timmar mellan.

Men att bara peta i sig lite te och en smörgås mellan passen skulle göra mig jättehungrig. Men det är nog en vanesak. Åh andra sidan är det kanske det som är framgångsreceptet. Men jag behåller nog min gröt till frukost. Planerar ju inte EM-start i maraton.

Däremot så har jag harar på träning på samma sätt som Isabellah. Fast Sub40-Mattias och Sub40-Joachim vet nog inte om det.

Bild Marathon.se

6 kommentarer:

  1. Hehe, manliga harar is the shit ;-)

    SvaraRadera
  2. Petra: Absolut! Bästa haren jag har är min man. Där måste jag upp på tå direkt för att hänga med :-)

    SvaraRadera
  3. Nu vet vi det :-) Mattias

    SvaraRadera
  4. Mattias: Äsch....trodde jag skulle kunna hålla hemligt att jag har er som harar :-) Ni är guld värda ska du veta. Jag kanske ska skaffa ett par bunny-öron till er var?

    SvaraRadera
  5. Personlig hare, det vore intressant att ha på ett intervallpass någon gång. Så kanske jag kan få upp tusingarna i fem-minuters tempo...

    SvaraRadera
  6. Carina: Det är inte dumt alls. jag tycker man pressar sig mer och kan ta ut det sista lilla. Eller om man är hyfsat jämna med varandra. Då sporrar det också. Man harar åt varandra

    SvaraRadera