Just nu går det trögt. Det känns som om jag har en stoppklots inne i kroppen.
Ikväll på Sub40-träningen var det ett "Stadionpass" planerat. Vi skulle springa 200 meter med 200 meter styggjogg mellan. Skillnaden mellan intervallen och vilan skulle vara ungefär 10 sekunder. Inte helt lätt.
Planen var för min del att springa den snabba intervallen 41 sekunder och således skulle den långsammare gå på 51.
Jag lyckades inte. De hamnade på snitt 44 respektive 55 sekunder. Så det planerade 3:55 minuter per kilometer hamnade istället på rev: 4:30 minuter per kilometer. (svårt att räkna på kvällskvisten)
Jag hade Bricanylen med mig och petade i mig en dos efter några varv då det kändes som att jag inte fick luft. Det var första gången jag använde mig av den medicinen. Tyvärr hjälpte den inte. Jag kommer inte ge upp utan fortsätta om det känns lika läskigt.
Jag kan inte skylla mitt tapp på andningen utan just nu är jag i denna form. Bara att tugga igenom och hoppas att jag kommer ut som en bättre löpare. Men det är frustrerande. Jag vill mer än vad jag kan just nu.
Det jag kommer att ta med mig är att benen känns starka och att min puls var på rätt ställe i 15 minuter av de dryga 22 som intervalldelen var på.
Som tur är har jag bra coacher som det går att grina ut hos och få pepp av. Att de bara orkar lyssan på mitt pip.
Dessutom ska mina träningskompisar ha en stor eloge. Även om passet inte gick som det skulle så går jag alltid med en glad känsla i kroppen efter en Sub40-träning. Mycket skratt och underbara kommentarer gör att det inte känns så tungt. Sen är det underbart att komma hem och middagen är färdig på bordet.
Som sagt, det går upp och det går ner. Att ligga på topp och hela tiden prestera lite bättre än föregående pass är inte rimligt. Du kommer att komma igenom den här svackan och komma urstark ur den. Träningsviljan och motivationen har du ju där så jag tror på dig. Bara sreta på!!
SvaraRaderaGå ut och gör någonting bra av Startmilen nu tjejen! INGEN klocka och ingen press. Satsa på att springa dig ordentligt trött, och öva på att jobba med terrängen. Gasa på gärnet i en uppförsbacke om du vet att det följer en nerförsbacke där du kan springa på men ändå få återhämtning osv. Våga satsa i mitten av loppet, där är man oftast som sämst och 9 ggr av 10 är det mentalt haveri som ligger bakom. Så var på att det kommer att kännas överjävligt där någonstans och försök pressa dig igenom det med vetsakpen att med 3K kvar känns det nästan alltid lättare.
SvaraRaderaStort lycka till till dig och Mattias,
hälsningar från coach
Du kanske behöver mer medicin - pulmicort morgon+kväll under pollensäsongen?
SvaraRaderaBricanylen brukar jag ta en dos innan träningen startar och sedan någon puff under träningen.
Tror inte att det är formen som fått en svacka. Det är de små pollen som far runt och täpper till luftrören.
Pollensäsongen tar slut - men det gör inte du!
Carina: Tack! Jag ska inte ge upp, jag ska kämpa...ända in! Precis som du ska göra imorgon. Nu är det nära, mycket nära.
SvaraRaderaCoachen: Tack! Jag memorerar och utför. Har även lovat att kapa av huvudet innan start. Inte tänka eller känna. Bara göra!
SvaraRaderaMarie är mitt namn: Fick en sån där Håll-mej-cort som jag ska prova nu. Det kommer nog inte att hinna kicka in tills imorgon utan jag tänkte springa utan lungor och hoppas att det ska gå bra. :-) Jag är nybörjare när det gäller medicin så jag behöver nog en stund innan det sitter. Precis som du säger. Det bästa med pollen är att de försvinner.
SvaraRadera