Springa i mörker

Jag vet att många är ängsliga och ibland rent av rädda av att springa i mörkret. Speciellt i stan vad jag förstår.

Själv är jag det inte. Men absolut att jag är lite mer vaksam och försöker ha koll på förbipasserande och liknande. Men aldrig rädd.

Jag tycker inte det är läskigt att springa i Hagaparken eller runt Djurgården. Även om Djugårdsbrunnskanalssträckan får mig att tänka på boken "Snabba Cash" och den kidnappning som beskrivs på den platsen.

Igår var jag och gick i Lill Jansskogen, själv med min pannlampa och funderade på det här med mörkret. Spontant känns det som att vara i skogen på kvällen är säkrare än att vara bland folk på Stureplan. Men vad vet jag förutom att jag var helt solo.

De enda varelser jag såg var fyra stycken rådjur som stirrade på mig och mitt ljus.

Hur känner ni inför att träna i mörker, på morgon eller kväll?