Inget ont som inte har något gott med sig. Jag har lyckats få upp styrkan i mina ben och det känns kalasbra. Visserligen är inte rumpan helt med i matchen men den jobbas det på den med. Jag ska ha en fullkontaktsrumpa innan sommaren. Min muskler i häcken ska arbeta och göra sitt jobb. Basta! (hoppas de läser detta)
Tillbaka till passet. Jag sprang en variant av det som Petra och jag sprang i torsdags. Med ett tillägg för att få lite mer längd och ett tillägg i form av Maskin/mördarbacken x2 för att få lite mer tid.
Det var inte många ute i spåret. Inte en enda löpare eller stavgångare. Bara hundägare med stora svarta hundar utan koppel. Som tur var av sorten retriver och då känner jag mig lugnare.
Min plan idag var att köra på lite mer, att få upp pulsen och nosa på lite tröskelansträngning. Det är skönt att mellan backarna uppför så kommer det återhämtningsbackar och lite platt som gör så att det inte blir allt för chockartat med för mycket kvalitetstid för kroppen. Och även mentalt är det bra för mig att köra sådana pass. Jag behöver inte bry mig om farten utan kan bara kolla av pulsen med jämna mellanrum för att se att jag ligger rätt i ansträngning. Vad jag presterat förut spelar ingen roll. Jag kan inte jämföra.
Efter 35 minuter var jag klar och känslan i benen efter var väldigt god. Jag och Britta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar