Helgens ord: Okej och Lycka till!

Trött efter en helgen Uppochner. Spenderade en hel del timmar ute i Riksten där årets upplaga av 10-mila gick av stapeln.

Detta år sprang jag inte utan var funktionär i sekretariatet. Min uppgift var att ladda in löparnas SI-pinnar, där all information om kontroller, tider och annat smått och gott lagras.

De allra flesta löpare fick ett okej från mig. Hade de stämplat fel eller liknande skickade jag dem vidare till "Röd utgång" där de fick ta del av vad som var knas.

Det är ett stort arrangemang där det är dryga tusen lag som springer i tre tävlingsklasser. Ungdom, dam och herr. Att då finns mitt i denna smet är ganska så kul.

Det är massor att uppleva och massor av olika scenarior när de tävlande kommer i mål. Glädje, ilska, frustration, sorg och trötthet.

Nästa arbetspass var det dags att ta emot löparna, registrera dem i datasystemet och önska lycka till innan de skulle ge sig av på sin sträcka. Och detta mitt i natten. Med hjälp av en massa godis gick det bra att hålla ögonen öppna. Träffade på en liten hög med vanliga löpare, som jag inte förknippar med orientering. Bland annat Enhörnas Robert Engqvist, den före detta smurfen Martin Bjurner och Bellans bror (som jag i och för sig visste var orienterare). Det blir extra skoj att träffa på otippade människor en natt i skogen.

Tidigt på söndag morgon kunde jag krypa ner i min säng och sova ett par timmar innan solen värmde för mycket. På söndagen kände jag mig bakis hela dagen. Och det utan sprit. Dock är jag sugen på att springa lite orientering igen. Alldeles för längesedan jag var ute i skogen. Klorofyllen kallar!