Detta för att både träna på uthålligheten och få lite mer utmaning för hjärtat samt jobba med löpstilen, få sträcka ut och känna sig lite antilopsnabb.
Då gruppen har återhämtningsvecka och jag inte är på topp körde vi först 2 stycken "tusingar" på Månzabanan vid Stora Skuggan i tröskeltempo. Jag lade mig på strax under 4:20, joggvilade 60 sekunder innan nästa som också den landade på knappa 4:20.
Styggjoggade bort till grusvarvet för att köra 10x40 sekunder. Målet var att varje intervall skulle bli 200 meter och mellan varje hade vi 30 sekunders gå/ståvila. Jag gillar gåvila bättre då jag stelnar till lite för mycket om jag bara står rätt upp och ner.
Det kändes ganska så bra på de korta intervallerna. Det var lite mörkt, trots lysen och då jag är lite väl skumögd kändes det inte helt hundra att springa allt för snabbt. Vill inte ramla som en bowlingkägla. Men jag fick i alla fall känslan av att sträcka ut och jobba med tekniken på ett bra sätt.
Joggade ner till Månzastarten igen och körde de sista två tröskelintervallerna. Farten var ungefär den samma som förut och känslan god i kroppen. När jag analyserade passet efter så beslutade jag att nästa gång ska jag försöka vässa på farten en 5 sekunder till så att basläget i trösklarna ligger på 4:15 minuter per kilometer.
Jag hade alltså lite för låg puls för att känna mig helt nöjd med utfallet, även om kroppen tyckte kvällens tempo var behagligt.
Att springa ett pass med flera delar är trevligt för den mentala biten. Det var totalt 6 kilometer fart men passet kändes betydligt kortare än till exempel 6 stycken "tusingar" på en rad. Variation även inom ett träningspass är att föredra tycker jag när träningsplanen tillåter.
 |
| Ännu mera vår! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar