Undrande öppnade jag det och Sub40-Mattias skrev:
"Mitt 30min test pass gick i sub40 fart (löpband med lite lutning), jag hoppas att det går bra även för dig. 3,49min/km i snitt."
Blir jag stressad? Jag funderade en stund men kom fram till att det första jag blev var glad. Glad för Mattias skull. Att han har ett kvitto på att träningen går framåt och att målet inte är långt borta. Den andra känslan jag fick var av sporrande karaktär. Jag vill också kunna springa 30 minuter i 3:49-fart. Jag kommer inte kunna göra det idag. Men en dag så.
Så nu har jag bestämt mig för att köra dagens pass på löpband senare i eftermiddag.
Pannben, walk with me!
(Men nåt straff ska Mattias ha för att han springer i från mig, så han får sin "favoritbild" publicerad)
tack....tack...%¤#¤#¤#¤"%&%¤¤ och lycka till så där lagom mycket :-)
SvaraRaderaDet är svårt det där, att inte jämföra sig med andra, men i slutänden finns det bara en som man kan jämföra sig med: sig själv. Det är bara att ligga i med träningen så kommer resultaten förr eller senare.
SvaraRaderaEllinors pannben.... nu ställer du upp!!!!!!! :-)
SvaraRaderaSmart att köra passet inomhus på band! Jag ska tänka på dig och skicka över en massa peppande tankar!
Kör hårt och snyggt!
Lycka till, om passet inte redan är färdigt!
SvaraRadera/joey
Mattias: Jag fick mitt egna straff...blåsa under foten (igen!) Lovar att aldrig mer bråka med dig (detta kommer jag dock att glömma om ett par dagar)
SvaraRaderamedeldist: Ja, visst är det så. Men andras resultat kan vara triggande och inspirerande.
SvaraRaderaMaria: Det skötte sig, pannbenet. Körde hårt och jag var löjligt snygg.
SvaraRaderaJoey: Stort tack! Allt pepp som finns behövs.
SvaraRadera