söndag 9 maj 2010

Det går lite trögt

just nu. Det kanske märks lite i det jag skriver.

Känslan i kroppen är inte på topp men ändå så jobbar kroppen med mig och levererar stabilt och inte så dåligt.

Det är jag tacksam över. Att ha en bra, stabil plattform som kan ge mig ett bra resultat även om huvudet inte är med.

Jag undrar om det är en "vårdepression" jag råkat ut för. Alltså inte en riktig utan en träningsvariant. Nu när det egentligen ska vara tippelitopp att vara ute och springa vill jag hellre ligga i sängen och läsa.

Hur som haver kom jag och kroppen ut på ett långpass idag. Iklädd mina allra finaste kompressionsstrumpor kasade vi iväg mot Hagaparken och Bergianska för att stanna till vid Stora Skuggan. Där avverkade vi 3 x grusvarvet (cirka 1000 meter) och mellan varje joggade vi 250 meter på 90 sekunder. Sen tyckte vi att det var lagom att springa hemåt.

Det blev 20 kilometer på 95 minuter. Så även om det inte kändes som att kroppen och jag sprang på, lyckades vi få ett tempo som gick en aning för fort. Det kan bero på att jag hade förra årets Squalplåt i huvudet: Jolly, jolly Bob var en glad sjöman, som var född i Aberedeen.

Hungrig som få så det är tur att jag har en blåbärspaj kvar sen igår.

14 kommentarer:

  1. Det går alltid lite upp och ner. Men jag håller med om att det känns konstigt när det går ner samtidigt som det blir vår och fint väder och man "borde" vara ute och springa.

    Ta det lite lugnt någon vecka så kommer du bli sugen på att ge dig ut i solen igen!

    Tack för allt påhejande igår!

    SvaraRadera
  2. Lite onödigt bra tid för ett vanligt träningspass, hade du bråttom hem till blåbärspajen eller?
    Låter som jag skall hyra in dig som hare på mina långpass. :-)

    SvaraRadera
  3. Hej Ellinor.
    Du och jag planerar "samma resa", dvs sub40 före 40. Våra bloggar heter nästan lika dant också. Min heter Milen sub 40. Kul att hitta likasinnande.

    Jag hoppas på att klara av det i höst. Var ej helt 100%ig på Premiärmilen men lyckades nå 42:13. Lite besviken var jag men nöjd med att det känns som att det finns mer i kroppen.

    Lycka till // Lennart

    SvaraRadera
  4. Håller med om att det går upp och ner och man kan inte var på topp jämt! Tillåt dig att ha en litem svacka och kom tillbaka med en massa ny energi! Ett tips är att omge dig av positiva människor och göra en massa roliga saker som kanske inte ens är träningsrelaterade så återvänder nog lusten!

    SvaraRadera
  5. Det går upp och det går ner. Snart kommer formtoppen!
    Du var överlägsen som funktionär igår, har nog aldrig sett maken till laddad funktionär tidigare! :-)

    SvaraRadera
  6. Älskar mina nya kompressionsstrumpor på långpass. Blir ett måste på maran och annat. Ladda om nu så kommer humöret att svänga;) mvh d

    SvaraRadera
  7. Tobias: Det var bara roligt att heja.
    Jag följer ditt råd och är lite softisch denna vecka.

    SvaraRadera
  8. Mattias: Inga problem att hyra mig. Betala i blåbärspaj :-)

    SvaraRadera
  9. Lennart: Hej! Kul att det finns fler med samma dröm. Vi får tävla mer och knapra tider på varje lopp. Då kommer det en dag :-)

    SvaraRadera
  10. Jenny-SpringaMera: Goda råd och bra tips. Tack! Ska fnula på en höjdarvecka.

    SvaraRadera
  11. hempa10: Det var energiboost att stå brevid och heja. Jag fick inspiration av er alla :-)

    SvaraRadera
  12. danielfrilans: Ja, jag är mkt förtjust i dem och igår var det första gången jag sprang i dem. Annars brukar jag sätta på dem efter. Laddar!!!! :-)

    SvaraRadera
  13. Det släpper, trösklar har vi alla innan vi tar steget upp på nästa trappsteg!!

    SvaraRadera
  14. Carina: Det finns nog en mening med trappsteg. Att man ska vara mogen och redo för nästa steg eller nåt :-)

    SvaraRadera