Energiboost på morgonkvisten

Efter mitt bedrövliga pass igår fick jag i morse en välbehövlig löpglädje i form av Tri-Karin.

Vi hade bestämt träff för en liten morgonjogg. I min värld är en morgonjogg på max 45 minuter, så när önskan kom på 60 minuter hickade jag till för en sekund. Men vad ture, ingen fara på taket. Längre ute och springa betyder mer tid för snack.

Och en massa snack blev det längs vår resa ut till Solna. Ibland är det nyttigt att byta vy och även kommun. Vattnet låg spegelblankt på Ulvsunda sjön och det var en del folk som hade samma tanke som Karin och jag. Morgonträning.

Passet gick i behaglig fart så efter passet kände jag mig lika harmonisk som efter ett yogapass. Drygt 10 kilometer kom vi på dryga timmen. Frukosten efter var underbar och hela dagen idag har jag känt mig ganska så på hugget.

Att springa med sällskap och att köra ett mjukt pass var precis vad min själ behövde idag.