Måndag skulle bjuda på yoga och styrka, tisdagen hade progressiv löpning med Mattias på Milspåretbanan på agendan, onsdag yoga och simma, torsdag sub40-träning, fredag yoga, lördag långpass och eventuellt ett kort pass på söndagen innan Hamlet.
Allt var klappat och klart tills maken påminde mig om ett årsmöte på tisdagskvällen. Näääää, det hade jag helt glömt bort och inte alls haft med i beräkningen.
Vad göra? Hade jag varit en lättmanövrerad plastjolle hade jag givetvis hoppat i löparskorna och kört tisdagens pass redan på måndagkvällen men eftersom slagskeppet behöver en bra stund att lägga om rodret blev det styrka ändå.
Dock har det kommit en ljusning. På lördagkväll kan jag köra tisdagens pass. Troligtvis kommer jag inte hinna med ett långpass i veckan men det får gå ändå.
Så är det när livet kommer emellan. Jag har fortfarande lite svårt att inte bli irriterad då det händer... jobbar på det.
SvaraRaderaVet hur det känns - irriterande för det mesta.
SvaraRaderaCarina: Att man måste ha ett liv! ;-)
SvaraRaderaMarie är mitt namn: Irriterande men egentligen väldigt världsligt. Jag är likadan.
SvaraRadera