Idag är det Krille Ballong. Dagen då Jesus kände sig klar med sitt uppdrag på jorden och seglade hem till farsan.
Jag hade ett annat uppdrag idag än att frälsa världen. Tillsammans med Mattias skulle vi springa långa terrängintervaller. Egentligen var platsen tänkt till Hagaparken men Mattias är väldigt förtjust i Fiskartorpets löparslinga så vi förlade vårt korståg dit.
2 omgångar med intervaller. Först ett varv på långa slingan (cirka 2,5 kilometer) och sen efter 90 sekunders vila skulle det korta varvet köras (gissar på dryga kilometern). Även här var vilan 90 sekunder.
Idag hade jag preparerat mig med alla slags medikament så andningen var helt okej. Det som inte var med idag var benen. De var trötta redan från start och mjölksyran bildades nästan direkt. Men det var bara att pinna på.
Första varvet gick på 10:37. Korta slingan på det gick på 5:57. Det var riktigt slitigt hela tiden och idag fick jag inget gratis. Jag kämpade mig blå men det gick bara inte att få benen att samarbeta. Men jag fokuserade på teknik och att ändå försöka få upp pulsen.
Jag har problem att få upp pulsen om benen är trötta och griniga. Jag tror att jag inte är ensam om det. Bara att gilla läget och kämpa på. Det var tur att Mattias var med annars hade jag vikit ner mig och gett upp. Så trött var jag.
Andra omgången var inte alls kul. På det långa varvet var jag tvungen att gå i ett par av backarna. Det kändes som om jag stod still när jag försökte springa. Det är emot mina principer att gå upp för backar på träning men idag var jag ryggradslös och principlös. Det handlade om överlevnad. Jag tappade 30 sekunder jämfört med första intervallen. Inte bra, inte bra alls men inget att deppa över.
Den korta intervallen gick bättre. Då höll jag samma tempo och kom in på samma tid. Det kändes bra i alla fall.
Det gick efter omständigheterna helt okej. Sällskap var idag en förutsättning för att klara alla intervallerna. Mina lår var helt slut och jag tror att det kommer göra ont imorgon. Det var längesedan jag var så här trött efter ett pass. Kan det vara för att jag körde på förmiddagen? Att jag inte fått i mig tillräckligt med energi och vätska innan?
Efter att passet var avklarat skulle jag ta mig hemåt. Jag var helt slut. Orkade knappt prata med Mattias och önskade att det skulle vara "gubbe röd" på alla övergångsställen. Men idag var det grön våg överallt. Jag släpade mig hemåt och var nästa beredd på att sätta mig på St Eriksplan och hoppas på att P skulle gå förbi och hämta upp mig.
När jag kom innanför dörren så skapade jag en liten trött hög.
Duktig du är!
SvaraRaderaPasset tog nog bra och du måste känna dig nöjd med dagens pass. Perfekt dag för träning och själv sitter jag här med huvudvärk....
Haha, det är lustigt det där med gubbarna. Allt som oftast vill man ju att det ska bli grönt lagom tills man kommer fram till övergångsstället, men när man är sådär trött hoppas man liksom lite i smyg på att det ska blir rött :) :)
SvaraRaderaBra jobbat ändå, pannbenet blev nog lite starkare iaf!
Tack för sällskapet, det där passet var ingen lek idag.
SvaraRaderaDuktigt! Hàrlig rubrik. :=)
SvaraRaderaLennart: Tack! Känner mig nöjd. Speciellt med tanke på att ett liknade pass för ett par veckor sen gick i samma tempo. Men vad trist med huvudvärk. En ledig dag och allt.
SvaraRaderaAndréa: Tack! Jag hoppades inte ens i smyg. Jag krävde högt att det skulle bli rött. :-) Pannben ett par millimeter tjockare!
SvaraRaderaMattias: Tack för sällskap själv. Det hade inte gått att köra själv idag.
SvaraRaderaJohanna På Pikadollön: Tack! Ibland blir jag förvånad över mig själv :-)
SvaraRaderaDet lät som ett riktigt jobbigt pass och som Andréa skrev, bra för pannbenet även om det gick motit i uppförsbackarna. Alla pass kan ju inte vara fantastiska och givande, en del är bara pissjobbiga och urholkande. Bra jobbat!
SvaraRaderaEfter regn kommer solsken!!
SvaraRaderaSådana tunga pass med bra vila efteråt borde ju ge ganska bra träningseffekt.
Anna: Tack! Helt sant. Tänk om det alltid gick bra. Då skulle man inte uppskatta de små guldkornen. Och efter analys av passet så har jag blivit nöjd. gick bättre än vad jag trodde.
SvaraRaderaCarina: Idag och imorgon vila. Ska bara jobba lite i trädgården. Så det kommer ge gigantiska benmuskler med vilan :-)
SvaraRaderaAllvarligt talat, du pröjsar Ewerlöf (som knappt går under 40 på milen själv idag) 2500 spänn i månaden för att kunna springa under 40 på milen.
SvaraRaderaJag hade kunnat coacha dig gratis. Själv har jag gjort 30:56 på 10Km, ingen världstid, men jag vet vad löpning handlar om.
Anonym: 30:56 är en bra tid i Sverige idag om än ingen världstid (precis som du skriver). Att coacha handlar inte enbart om vad man själv har gjort för tider på en viss distans utan mycket om hur man förmedlar den kunskap man besitter till sin adept samt kunna ge råd, stöttning och rätt typ av träning till just den personen.
SvaraRadera