En midsommarhelgs dröm

Och där var midsommaren över!

En härligt helg med massor av energipåfyllnad. I blandad form av sömn, bokläsning, löpning och vindrickande. Även en löpare får sippa rosévin på sommaren.

Helgen började redan på torsdagskvällen med intervaller. Värmen dallrade på grusvägarna kring Rönninge by där jag förlagt den lilla stegen på 1-2-3-2-1 kilometer med målfart på 4:00 - 4:15 minuter per kilometer. Vilan mellan var 60-90-120-90 sekunder.

Det var varmt, det var oinspirerat. Jag hade inte direkt klipp i steget och ville hellre sitta på verandan mot sundet och njuta av sommaren.

Men om jag ska kunna kliva under gränsen är det bara att kämpa på. Första kilometern gick på 3:55 minuter per kilometer och det kändes helt okej trots att huvudet inte var på plats.

(Jag kommer inte ihåg exakt farterna utan de kan bli reviderade)

Intervall två snittade jag runt 4:03 minuter per kilometer. Fortfarande kändes det helt okej. Fick dra ner lite på slutet då det var ett gäng hästar med ryttare på vägen och jag inte ville vara orsak till skeneri.

Nu kom den mentalt jobbiga 3:an. Det var intervall tre och det var den längsta. Jag kämpade på och jobbade med styrkan i benen och tekniken. Lätt, lätt, upp på tå, jobba med benen. Det gick en stund men under 4 sekunder var jag tvungen att hämta andan. Ändå fick jag ett snitt på 4:11 minuter per kilometer och jag kände mig nöjd med det. Jag var inom målfarten.

Näst sista intervallen kändes nästan kort i jämförelsevis. Benen började bli trötta och det var varmt. Jag längtade väldigt mycket efter vatten just nu. En liten mun med vatten skulle göra massor. Fick ingen. Bara nedräkning till starten. Snittet hamnade på 4:08 och nu var det kämpa som gällde. Inte tänka längre än nästa steg. Bara vara i nuet. Bara vara här.

Och till slut skulle jag köra den sista intervallen. En liten kilometer som blev kortare än så. När jag kom fram till målet fattades det 200 meter och jag orkade inte springa förbi och ta dessa. Det fanns ingen mental kraft att plocka av. Farten låg dock på 4:00.

Midsommarafton bjöd på strålande väder och en promenad i skogen. God mat och lite målning av dasset. Fint som snus blev det.

Dagen efter sprang jag ett kortare distans pass med 8x100 stegringar inkluderat. Mitt i det hela kom ett åskväder som slog ner i grannhuset. Om detta visste jag inget då jag var en 4 kilometer iväg från hemmet. Ibland är det bra att springa bort från saker och ting. Men varmt i havet var det inte och det är den enda "dusch" jag hade tillgång till. Viking!

Helgens sista dag var fantastiskt underbar och frukost på verandan är aldrig fel. Helt underbart.

Vi lämnade ön vid lunch för att springa ett långpass på Domarudden. Jag körde alla de tre spåren och fick ihop rygt 17 kilometer och 88 minuter. Det var länge sedan jag var så törstig. Drack som en dopad kamel hela kvällen och maken och jag låg i varsin ände av soffan och bara tröttstirrade på varandra. Vätskebrist rekommenderare jag inte.