Det kändes som om jag var i en bubbla, i trance. Det var bara jag, mina andetag, mina starka ben som förde mig framåt, uppåt, utför.
Helt psykadeliskt i hela kroppen, i huvudet.
Varv på varv i Lill-Jansskogen. Högre och högre ansträngning. Ben som pinnade på med fokus, lungor som expanderade och komprimerades i en rytmisk takt och ett huvud som ville mer än kroppen.
En snabbdistans, en vanlig torsdag, i en vanlig huvudstad.
Lär dig stampa om du inte vill köra snabbdistans
Vilken härlig känsla !!
SvaraRaderaLåter som ett bra pass, vilken härlig känsla!! Den ska jag eftersträva på snabbdistansen på torsdag :)
SvaraRaderaTolla: Ja det var en härlig känsla. Lite annorlunda än vad jag brukar känna.
SvaraRaderaCarina: Hoppas att du fick till känslan av rejv :-)
SvaraRadera