Att bli överkörd av en buss

Man tager en stel löpare som inte varit på massage på minst ett och ett halvt år. Sedan tillsätter man ett stycke idrottsmassör med hårda nypor och vassa armbågar.

55 minuter senare vacklar den nu mer inte lika stela löparen ut från behandlingsrummet, rödblommig, simmig blick och ett par tårar hängandes kvar i ögonfransarna.

Där har ni känslan av att ha blivit överkörd av en buss.

Men hur gick det till mer i detalj och varför var jag där? Jag har haft av och till problem med bröstryggen. Den har varit stel och gjort ont och känslan har till och med varit ibland att jag inte kan andas ordentligt och ta djupa andetag. Innan jul var jag och fick hårdvaran knäckt och knakelibrakad. Men nu kände jag att jag även behövde bråka med de mjukare delarna.

Snabbt fick jag en tid och måndagkvällen kunde ha spenderats på sämre plats än på Rubins behandlingsbänk. Dock vill jag påpeka att det inte är en SPA-massage det handlar om utan ren och skär behandling av löpande muskler även om den största delen gick åt till ryggen (Tack gode gud för det!).

För ryggen var inte lika farligt som benen som kom senare. Det var nästan så att kom en liten myskänsla där på slutet även om Herr McRae hittade saftiga triggerpunkter med sina magiska armbågar.

Men så gick vi raskt över till benen som inte träffat på några behandlingar på som sagt minst 18 månader. Det var ingen lek, mina vänner.

Jag vet inte hur många gånger jag pep och betedde mig. Vred mig som en mask och ville nära på skjuta ut mig från Sveavägen 159. Värst var vaderna som gjorde så gruvligt ont. Det var mycket skit som satt i dem kan jag lova. Och baksida lår var inte najs det heller. Men där var det ytterligare en dimension. Det kittlade samtidigt som det gjorde ont. Men kom igen! Det går inte att skicka två så olika signaler till min hjärna. Den går i baklås.

Jag lovar här med att aldrig låta det gå så långt mellan besöken. Det var inte behagligt. Och det värsta är ju att jag kommer göra om det inom två veckor.

Avskräcks nu inte av detta. För mitt i det onda så känns det bra och efteråt är kroppen mjuk och behaglig. Jag tror på massage och jag tror på att den behandlingen kommer hjälpa mig vara skadefri.

Precis så där var det med heta stenar och orkide...INTE!