Mitt favoritintervallpass nummer ett avverkades igårkväll i Humlegården. Ett stenkast från Stureplan så det var mer eller mindre i bratsens epicentrum.
Jag började med tre varv runt parken i progressiv stil tillsammans med Tolvangruppen. Varje varv är ungefär 1 kilometer.
Första varvet höll jag 4:48-fart sen ökade jag till 4:34-fart på varv nummer två. Det tredje och sista varvet gick i 4:20-tempo. Och det var målet med den delen av passet. Att komma upp i tröskelfart.
Det kändes helt okej och kontrollerat. Inga större knöligheter utan jag försökte hitta steget och tekniken.
Vi joggade sen ner till Linnéstatyn och påbörjade del två i passet. 8 varv av allélöpning. Upp och ner sprang vi i all oändlighet.
I början känns det bara motigt och jobbigt men sen kommer jag in i en lunk, ett flow. Ja, jag kan till och med drista mig till att säga att det känns som att vara i trance. Backarna matas på uppåt och joggas nerför. Men aldrig riktigt blir det vila utan pulsen ligger fint och stadigt på en hög nivå.
Efter att passet var klart var det på darriga ben jag joggade hemåt. Det är ett tufft pass med både backe, överfartsansträngning och en skvätt tröskel. En fin liten cocktail som gör mig så nöjd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar