Maria och jag frågade Spring time snällt om vi fick följa med på Bergspasset. Och eftersom vi såg så söta ut fick vi det.
Maria hade långpass på schemat och jag distanspass med så mycket backar jag bara kunde hitta. Det passade då ypperligt att köra detta pass med alla de andra löparna.
Min plan var att träna på backtekniken Coach Lisa gick igenom i torsdag. Att använda benen på rätt sätt.
Jag attackerade backarna med teknik och fart så det blev mer eller mindre backintervaller. Pulsen upp över tröskel och benen var fortfarande med.
Det är svårt att förklara men det var lycka jag kände. Att slippa krampande, slugger ben. Att fortfarande på backens topp känna att benen är med och kan springa framåt.
Flåset vart högre och mer men jag tror att jag tog mig upp för backarna på ett bättre, lättare och mindre energikrävande sätt.
Att ha fått denna feedback och fattat hur backlöpning ska gå till har varit helt underbart.
Nice!!! Härlig känsla när kroppen helt plötsligt funkar som man önskar. Kan tänka mig att känslan du hade var samma känsla som jag hade då jag fick upp mina järnvärden. Helt plötsligt slätades Västerbron ut helt och hållet...
SvaraRaderaHärligt! Kan du inte beskriva den optimala backlöpningstekniken? :)
SvaraRaderaCarina: Att släta ut Västerbron är starkt gjort. Tänk vad lite Ferrit kan göra. Bra att det gick att göra ngt åt. Det är dessa små stunder som ska finnas i minnet de dagar de går tungt.
SvaraRaderaPetra: Svårt att beskriva. Coach Lisa kunde det bra men svårt att återberätta. Får visa :-) Spring smart imorgon
SvaraRadera