fredag 17 december 2010

Igår var en kväll med positiv känsla. Det började med att jag fick okej för löpning av kiropraktorn jag besökt på morgonen. Men försiktigt. Och det var helt klart min tanke med det underlaget samt att jag inte vill köra två kvalitetpass per vecka än.

Jag sprang med klubben som skulle köra 40 minuter distanslöpning och direkt efter 3 stycken backvarv i tröskelansträngning (det var bara att lägga ner tröskelfart-tänket). Min plan var distansen och sen ett varv runt banan som är ungefär 2,2 kilometer.

Vi satte av och ganska snart kände jag att det går för fort för mig. Jag kan inte ligga i 85 procent av min maxfart om jag sen ska försöka köra tröskelträning på det så jag hasade bakåt och såg mina klubbkompisar försvinna i fjärran. Ledsen? Nej, inte alls. Jag hade min plan och jag visste hur jag skulle springa. Mörkrädd är jag mycket sällan och att träffa på skumma typer ser jag som en liten pytterisk (ja, jag vet mamma, att vi har pratat om detta). Så humöret var faktiskt gott trots snögloppet.

Men då vände en klubbkamrat och inväntade mig. Andreas undrade hur det var och om allt kändes fint. Tummen upp blev svaret och att farten var för hög för mig för att kunna köra distans. Vi sprang och snackade och jag fick reda på Andreas bakgrund och resa från ”6 minuters-löpare” till att springa snabbare än vinden.

Den berättelsen fick mig att må bra och att allt går bara man vill. Så tack vare mitt uppehåll i träning (läs: jag fixade inte att springa med gruppen) fick jag med mig en historia som kommer göra min resa till Sub40 lite uthärdligare.


6 kommentarer:

  1. Man blir ju lite nyfiken på vad det var för en historia som du fick höra :).
    Roligt med inspirerande berättelser och lisvhistorier!!

    SvaraRadera
  2. Vi kommer igen. De två senaste veckorna har jag kört intervaller med Running Sweden och, irriterande, varit släpvagnen i min grupp bägge gångerna. Beklagade mig lite i ett mail till Lisa men hon var övertygad att jag kommer igen. Hon tror nog på dig också :-)

    SvaraRadera
  3. Carina: Kanske berättar den om jag får för Andreas. :-)

    SvaraRadera
  4. Leif: Jag tror att du kommer igen. Kanske lite vinterdepp? Lisa är bra på att peppa!

    SvaraRadera
  5. Jag tappade i och med vilan efter maran. Sedan lite mycket jobb och resa. Men nu ska formen upp igen!

    SvaraRadera
  6. Leif: Det blir ju så. Men även om du tappat så har du säkert en högre nivå idag jämfört med för ett år sedan.

    SvaraRadera