Som en förberedelse inför semesterns alla vedermödor bestämde sig maken och jag för att göra ett alternativt pass än det som stod i schemat för gruppen.
Vi skulle springa upp för den höga kulle som finns strax söder om Frösunda. Sagt och gjort. vi värmde upp med tolvangruppen, körde löpskolning och sen berättade allt viktigt om passet innan vi joggade vidare mot intervallernas början.
Det var riktigt tunga ben idag. Dels har jag kört ganska mycket mängd och dels så har det varit mycket kuperat. Och det tar på mig. Men det var bara att bita i det sura äpplet och beta av de 4 intervallerna som planerats.
Varje intervall upp var knappa 500 meter och det är inte direkt någon snäll stigning. Syran kommer tidigt och sen är det bara att gilla läget och mata på, steg för steg.
Väl uppe kunde blåsbälgen sätta in turbomotorn så att lungorna nästan vände sig ut och in. Benen var som gelé när jag började jogga neråt. Ganska festlig om än lite läskig känsla att benen nästan viker sig under mig.
Jag pallade att köra 4 vändor upp och ner innan kroppen gick i strejk. Men det fick räcka för kvällen. Har andra pass kvar att köra under veckan och vill få ut bra ur dem med.
Men i snitt kom jag upp på 2:50 och är nöjd med det. Joggade hem på syrastummaben.
Ni är ju tokiga! :-) Men grymt bra jobbat!
SvaraRaderaLinda: He he lite kanske. Tack!
SvaraRaderaKörde ni "vägen" upp eller ngn av stigarna? Jag brukar köra vägen för jag tycker att den är mer "springbar" än stigarna... om man nu kan kalla det man gör där uppför att springa... :)
SvaraRaderaTänkte eventuellt pina mig framåt Lidingöloppet med några backar där.
Maria: Vi körde vägen (grusvägen alltså) från cykelbanan som går fr Frösunda upp mot Haga. Håller med dig. Det får vara måtta på utmaningarna. En liten rimlig chans att springa vill jag ha :-)
SvaraRadera