Julspecial - Tolvangruppen

Igår körde vi ett ovanligt pass. Ibland är det skönt att slippa köra enligt seriös plan och vara lite utanför lådan även om det var ett tema.

Temat var styrka och det var det sista rena löpstyrkepasset för denna period.

Som ni ser på bilderna nedan var det en slags stadsorientering med 10 stycken kontrollpunkter utspridda över Stockholm.
På varje kontroll fanns ett ord och en uppgift. Uppgiften kunde vara av slaget: spring 4 stycken backsprint eller hoppa grodhopp över Strömbron (här kan tilläggas att banritaren hade ett minne av en mycket kortare bro än vad det var i verkligheten. Men grodhopp ger starka ben).

Väl hemma igen blev det lite teoretiska frågor innan de sista ordet kunde fås och den slutgiltiga meningen kunde skapas och nya mottot för Tolvangruppen.

Det lyder:

Att träna fritt är stort
Att träna rätt är större

(och ja, det är snott av Thomas Thorild och justerat lite)

Backintervaller och benstyrka

Då var det dags för det näst sista styrkepasset för denna gång. Vi sprang en längre uppvärmning mot Hagaparken och det var faktiskt ganska så halt. Det kändes som om snösvängen inte riktigt är med i matchen än.

Väl borta i Haga blev det en aningen bättre och som tur var hade det inte fryst på så mycket i Studentbacken där kvällens roligheter skulle gå av stapeln.

Passet bestod i backintervaller med benstyrka insprängt. Så direkt efter 300 meter backe skulle 5 stycken djupa upphopp göras. En välbehövlig jogg ner till starten där vi gjorde 10 stycken utfallssteg innan det hela upprepades. Totalt körde vi 10 varv.

Det kändes i benen även om det mentalt faktiskt var ganska så behagligt. Jag är så lättlurad, ge mig bara lite variation så märker jag knappt att jag har tuffa backar att besegra.

Men allt kul har ett slut så även denna tisdagsträning med Tolvangruppen. Vi joggade ner samma väg tillbaka så totalt var vi ute i 90 minuter och 15,6 kilometer.

Kan meddela att benen är lätt griniga idag. Precis som det ska vara.

Spurt mot toppen

På schemat igår stod totalt 90 minuter löpning med 8 stycken sprintbackar samt en skvätt löpstyrka.

Som vanligt samlades gruppen vid KTH-hallen och vi lufsade iväg en 10 minuter innan själva styrkebiten tog vid. Backen upp mot Stora Skuggan fick bli vår bas för dagen.

Vi körde utfallssteg, höftrörlighet, vadstyrka ett par övningar och skridskohopp för att rumpan skulle få lite att brottas med.

Sen fortsatte vi löpningen mot backen och där jobbade vi igen med styrka och teknik innan vi avslutade med distanslöpning i terrängspåret vid KTH. Allt för att bygga styrka och en bra grund inför nästa år.

Kroppen kändes fint och var laddad med en massa mat. Jag kände mig lite tung men samtidigt full av energi och jag tappade ingen sug nånstans. Tänk vad mat kan göra!

Orienteringens höjdpunkt

enligt mig, gick av stapeln idag. 25-manna. Jag orienterar inte ofta men med jämna mellanrum. Typ en gång om året då min orienteringsklubb, Skarpnäcks OL behöver fylla ut lagen. Det går ju åt 25 löpare per lag och det blir 2-3 lag varje år som springer en oktoberlördag.
Cirka 350 lag med 25 personer i varje gör en del människor på samma plats. Härligt att se!

Hur gick det då för mig? Jodå, jag fick äran att springa den 5:e sträckan som är lång och ganska så svår orientering. För att inte orientera så ofta lyckades jag bra. En grövre bom annars så rullade det på och jag lyckades fokusera bra på de flesta kontrollerna.

Ger detta något för min sub40-satsning? Ja, jag tror det. Jag får starka ben och hjärtat får jobba fast farten inte är så hög. Obanad terräng är inte dumt att köra. Det är en skonsam träning för kroppen. Dessutom är orientering och skogslöpning rofyllt för själen.

En massa folk på ett lerigt gärde...